Angående köttklisterdebatten

På diverse forum kan vi följa debatten om för och emot köttklister.
Klistret används till att klistra ihop mindre köttbitar till en större bit.

På Wapnö får gästerna naturliga köttbitar.
Finns det någon konsument som vill ha ihopklistrade köttbitar? Inte jag.

David mot Goliat, eller är det myggorna som har det svårast?

I Dagens Industri 16/2 kan vi läsa, i reportaget ”Mjölkkriget”, om hur en av de stora mejerijättarna slåss med en annan mejerijätte, för att ta marknadsandelar, och hur man försöker utmanövrera konkurrensen.

Pga. leveransbonussystemet stängs många mindre mejeriföretag ute då de inte kan hålla ett tillräckligt stort sortiment. Leveransbonusen innebär att ju mer en handlare köper av de större mejerierna desto större rabatt får han.

I reportaget kan vi läsa att den största mejeriföreningen är 20 gånger större än de medelstora, som är 30 gånger större än de mindre. Och enligt artikeln har de medelstora det svårt. Men hur tufft har inte vi, och alla mindre mejerier?
Men vi har kraft! Och inte minst från konsumenten som gillar oss.

Katastrof att vi diskuterar hur vi ska äta gammal mat!

På radion idag, tror det var på P4 eller radio Rix, fick vi höra hur vi ska lära oss att handskas med, och äta, gammal mat.

Det är katastrof. Vi behöver komma närmre producenten. Jag vill ha ursprungssmaken i den äkta råvaran som inte blivit smakförändrad på grund av konserveringsmedel eller liknande.
Mat är viktigt för oss på Wapnö. Därför tycker vi mycket och ofta om mat. Och då menar jag inte gammal mat som till exempel den mögliga ostmackan som ligger på sophögen, utan gammal utifrån inköp, konserveringsmedel och avstånd till producent. Som konsument köper vi redan gammal mat i butik och ställer den längst in i kylskåpet för att den äldre maten, som redan står i kylen, ska ätas upp först.