tisdag 26 november 2019

Arla borde betala bonden mer så den kan klimatkompensera på hemmaplan.

Arlareklamen bedöms som vilseledande enligt Konsumentverket. Men varför betalar inte danska Arla mer för mjölken till bonden? Låt bonden klimatkompensera på gården där det finns oerhört mycket att uträtta och effekten blir sannolikt större än en planta på någon annans mark långt därifrån. Arla bonden säger sig vara ägaren till Arla som styrs från Danmark, men hur kan det då bli så att de inte vill hantera miljökompensationen på sin egen gård. Märkligt ! Tänk om gården bygger biogasanläggning för att minimera metangas, framställa förnyelsebar biodiesel, gödselutläggare för att minska ammoniak utsläpp, större gödselbrunnar för lagring, biologiskt mångfald, ingen soja och mycket mer. Arla det är nödvändigt att bonden gör det om ni skall värna om miljön. Det kommer att krävas åtgärder som hanteras på gården och innan någon är framme så har 30 år gått. Jag vet för Wapnö gård har gjort det och den resan är lång det vet jag för jag har varit med.

tisdag 19 november 2019

Klimatkompensera , jaha nu har detta fenomen fått sitt rätta värde.

Klimatkompensera är kanske inget fel om beräkningar är trovärdiga och alla vi vanliga konsumenter förstår hur klimatet blir kompenserat. Arla har tydligen rört till det och Konsumentverket har gett Arla en snäpp på näsan, vilket är riktigt njutbart. Många har reagerat mot Arlas reklam vilket är fullt förståeligt. Och så kommer EM i fotboll som kommer att pågå i många länder. Detta skall klimatkompenseras med 600 000 träd. För vad då ? Jo troligen för all transport mellan städer i olika länder. Kan man göra vad som helst och sedan klimatkompensera med 600 000 träd ? Är det träd när de planteras eller är det plantor som planteras och kommer dessa plantor att bli träd ? Vuxna blir inte alla.

fredag 15 november 2019

Utvecklad köttguiden så ligger Wapnö i topp.

WWF prisar i sin köttguide den biologiska mångfald vilket är glädjande men varför naturbeteskött när deras guide även anger att om ett kilo produkt som kan produceras på mindre än 5 m2 jordbruksmark så når man högst i det gröna. Kött från Wapnö klara detta genom mjölkkon som dessutom har sin dotter betande i naturområde, äter gräs ingen soja och mat från livsmedelsproduktion som kallas biprodukter såsom mäsk från öltillverkningen, Hp massa från sockertillverkningen och rapskaka när biodiesel pressas fram. Gårdens djur bidrar även med 10 000 000 kWh förnyelsebar energi i form av el, kyla och värme med den nötgödsel blir via biogasanläggningen som sedan blir näring till de gröna växterna. Det är inte utan att man är stolt över kornas fantastiska roll i naturen och i kretsloppet på Wapnö gård. Och jag glömmer ej heller att jag kan tillfredsställa min hunger och törst helt från Wapnö gård. Nu gäller det att köttguiden blir mindre generell så ligger köttet från Wapnö Gård i topp i denna köttguide.

onsdag 13 november 2019

Är kycklingens lovord hållbara ?

Kyckling prisas i mångt och mycket och priset är billigt. Billig mat säger någon att den påverkar miljön mer negativt. Men kyckling då, den bidrar väl om någon till monokulturer i landskapet genom att frossa på spannmål och soja. Detta leder till ensidig odling världen över och höjer inte statusen i odlingsjorden. Den har ett kort och förmodligen tråkigt liv. Men växer gör den som bara den men mångfalden blir enfald.

måndag 3 juli 2017

Faktura från Miljöförvaltningen.

Till betalning faller snart drygt 33000 kr, "Årsavgift 2017 miljötillsyn". Faktura från Halmstad kommuns Miljöförvaltning vilket vi självfallet betalar och jag vet att vi är en av deras största kunder. Men varför skall leverantör vara så nedsättande om vår verksamhet så man behöver ange på faktura ange "Miljöfarlig verksamhet" inte mindre än sju gånger. Vi har många verksamheter men alla leder till mat på tallriken. Det känns nästa stötande att de anser oss så miljöfarliga när jag är helt övertygad om att vi får fram god mat till stadens invånare.

söndag 18 juni 2017

Svensk potatis har inte högre värde.

Tänk att svensk potatis är så dålig att man kan köpa 1 kilo för en krona. Ja det finns så dålig svensk potatis att man kan köpa den för 1 öre per kilo och rent av få 3 kilo vid köp av andra varor för 200 kr. Läs annonser så bekräftas priset men skall man sälja potatis som inte har mer värde. Wapnös höns äter selektivt så de skulle säkert kunna sortera ut de bästa av dessa svenska potatis som inte är värda något. Wapnö potatis måtte inte vara så dåliga då de är odlade med omsorg och kunskap och kommer från gårdens ekologiska kretslopp. De smakar och är värda ett pris.

måndag 17 april 2017

Betessläpp är det rätta.

Betessläpp den 1 maj kl 11 på Wapnö gård och inte kosläpp. Wapnö har inga kor att släppa lös då de alltid går fria och slipper vara uppbundna. Redan från start blev det betssläpp sedan har andra kommit med kosläpp.

fredag 7 april 2017

Känslor uppstår kring Wapnös frigående kor.

Livsmedelskedjan ASDA i Storbritannien har för ett par veckor sedan lanserat mjölk som garanterat kommer från kor som är frigående. Mjölk från frigående kor är något jag försökt framhålla som ett mervärde för konsument sedan 98. Konsument som köper eko tror säkert allt är frid och fröjd men ack även här finns uppbundna kor. KRAV regler godkänner uppbundna kor. Visst har KRAV regeln att kon skall komma ut någon gång under en period även under den period som kon står uppbunden. På vintern släpps de loss i snön och då är det inte konstigt att de av förändringen skuttar runt i snön. Det gör även min hund som alltid går lös när han på morgonen kommer ut på nysnö.Vad glad han blir. Bara han inte halkar på is som döljer sig under snön. Lösgående kor året runt är det enda rätta för då slipper man riskera benbrott. Men varför är det så svårt att lyfta frigående kor fram till konsument när nu ASDA lyckas? Varför reagerar etablissemangen på frigående kor ? Jag väljer bara mejeriprodukter från frigående kor.

söndag 27 november 2016

Mjölkpriset stiger, och grattis till Er som följt danskens priser.

Intressant att följa om det danska mejeriföretaget, som i nedgång fick så stor uppmärksamhet får samma uppmärksamhet när nu dess betalningsförmågan ökar. Det har knappast undgått någon att de flesta refererat nedgången till den store dansken men nu borde vi höra tacket för stigande priser. Redan snart 60 öre och det anges att mer kommer. Tänk om betalningsförmågan ökar med ytterligare 60 öre, det blir något att bita i om det skall tagas ut på den svenska marknaden.

måndag 21 november 2016

Mjölk bör prissättas efter produktionsmetod

Äggbranschen har kommit långt när det gäller att ta betalt utifrån produktionsmetod och flera köpare har tagit ställning mot exempelvis burägg. Andra djurslag har även fått skillnader som tex fixerade svinkött men för mjölk och nötkött finns inte denna skillnad, varför? För visst tror jag en konsument njuter mer av mjölk och kött om man vet att djuret har varit frigående.